Idag har Libanons taxi- och bussförare varit i strejk. De protesterar mot höjda bensinpriser som syftar till att täcka landets utlandsskulder. Strejken utlystes efter missnöje med att regeringen inte infört någon plan för den nationella transportsektorn. I ett pressmeddelande säger de strejkande att 95 procent av befolkningen lever i fattigdom och arbetar till fördel för återstående 5 procent av befolkningen som kontrollerar ekonomin. De tillägger också att utlandsskulderna finansieras genom höjda momser för vanliga människor medan företag och banker inte behöver betala någonting.
Idag såg jag också ett libanesiskt initiativ som uppmärksammar situationen för så kallade "domestic workers". Många libanesiska familjer här har ett hembiträde som finns 24 timmar om dygnet för att tjäna familjen med allt från barnpassning, matlagning till städning. En del behandlas bra med en del behandlas riktigt dåligt och saknar några som helst rättigheter. Kampanjen 24/7 (http://twenty-four-7.org/) menar att hembiträdena inte ska ses som tjänstefolk utan arbetare med rättigheter. Bland annat lyfter de kravet att hembiträdena ska ha rätt till en dags ledighet i veckan.
Intressant, min arbetskamrat kommer från Libanon och när hon var i sena tonåren/början av 20-årsåldern arbetade hon som inneboende kombinerad hembiträde och barnflicka samt städflicka och köksflicka hos någon rik överklassfamilj, det vill säga hennes arbetsuppgifter var ganska blandade.
SvaraRaderaHon var inte invandrare i Libanon, men däremot ganska fattig. Tror inte hon hade hela lediga dagar, men däremot fick hon sova under nätterna. Dock är hon väldigt medveten om vilka förhållanden många av tjänsteflickorna i fattiga länder lever under, och hon har sagt att många av tjänsteflickorna syns mer som en "sak", och även något som rika gärna också vill visa upp för kompisar och släktingar. Ibland skällde de dock på henne ganska bra.
Vi hade temadag om Libanon på jobbet en dag, och då visade hon lite kort från Libanon, bland annat från när hon var tjänsteflicka. Hon hade en blus, kjol och ett förkläde på de korten, och hon förklarade att det var hennes arbetskläder/"uniform" som hon var tvungen att ha på sig.
Man skall komma ihåg att det inte är så länge sedan barnflickor och hembiträden var ganska vanliga i Sverige.